Annons
MENY
  • Ämnen
  • Om
  • Angelica fick en liten pojke i slutet av februari 2014, och bloggar om livet som träningsglad mamma. Jag hoppas att bloggen med sin ärlighet kan tillföra lite skratt eller i alla fall ett fniss bland blöjbyten och nattvaka. Jag är ju varken övernaturlig, perfekt eller världsmästare. säger Angelica. I hennes blogg är det högt i tak och ordvalen är aldrig censurerade, allt för att tona ner illusionen om den perfekta vardagen som mammaledig.

    Annons

    Back to work.

    31 mars 2015

    Karusellen är igång. Pusselbitarna ligger utspridda, redo att sättas ihop. Två dagar i veckan får vi en försmak på vår framtida nya ”vardag”. Dagen efter att Kevin fyllde ett år, satt jag återigen på jobbet. 09:00. Godmorgon! Det var som om ingenting hade hänt. Som om det var för ett år sedan. Jag kom ihåg allt. Portkoden, namnen på kollegorna, vart kakorna låg gömda. 30 minuter efter att jag fått i mig första kaffekoppen, satt jag  i konferensrummet med kund. Som om ingenting hade hänt. Som om det var för ett år sedan. Baam! Hallå verkligheten. Världen slutar visst inte att snurra bara för att jag har blivit mamma. Livet fortsätter tydligen som vanligt. Oväntat.

    Annons
    Kundvagn.

    Vardag. Livspussel. Hur ska man hinna jobba, handla, laga mat, leka och umgås med sina barn, på en och samma dag (innan de somnar…) Hur gör folk?

    Det skönaste med att jobba igen, är lunchen, fikan och toalettbesöken. För första gången i mitt liv, nyttjar jag alla 60 minuter för att äta. Jag tuggar långsamt, ostört, harmoniskt. Njuter av smakerna och känner ingen oro över att få köttfärssås kastad i ansiktet. Jag slipper plocka upp skeden från golvet 10 gånger och behöver inte vara underhållande mellan tuggorna. Kaffet dricker jag upp. Hela koppen, innan det blir kallt. Jag microvärmer inte kaffet under dagen, utan njuter av nybryggt. Jag kissar i min ensamhet och när jag vill. Utan en unge i knät eller krypandes över mina fötter. Och det var länge sedan…
    Att börja jobba lite smått, 40% (=2 dagar/veckan) är alltså inte så dumt. Men förutom att det är skönt med stillsamma luncher, ger det oss en liten mjukstart inför det som komma skall. Jag slipper visserligen all stress kring lämning och hämtning på dagis, eftersom barnvakten kommer hem till oss. Kevin börjar ju inte på dagis förrän i augusti, så vi har barnpassning från släkten de dagar som jag jobbar.  Lite fusk, men skönt för oss orutinerade småbarnsföräldrar.

    Snart är det slut med solig morgonpromenader. I alla fall mitt i veckan.

     

    Men sen då? Hur gör folk? Hur hinner man hem innan barnen somnar? Hur hinner man handla och laga mat? Hur hinner man leka och umgås hela familjen på vardagar? Hur hinner man träna? Hur hinner man ligga i soffan och samla ny energi? Hur hinner man? Hur? Jag förstår plötsligt varför det ligger fiskpinnar, piroger och färdiga köttbullar i många småbarnsfamiljers frysar. Varför man säger att man inte har tid, inte orkar, inte kan. Jag förstår hur slitsamma småbarnsåren kan bli. Frågan är nu bara om det går att undvika? Livet består trots allt mest av vardagar, så det är dessa som vi verkligen borde känna glädje och lycka över. Och inte bara helgens två (ständigt fullbokade) dagar.

    Operation roligare-härligare-lyxigare-gladare-vardag-för-hela-familjen börjar nu!

    Dela
    Tweeta
    Maila
    Kommentera

    Laddar http://angelica.mabra.com/inte-utan-min-snutte/