Annons
MENY
  • Ämnen
  • Om
  • Angelica fick en liten pojke i slutet av februari 2014, och bloggar om livet som träningsglad mamma. Jag hoppas att bloggen med sin ärlighet kan tillföra lite skratt eller i alla fall ett fniss bland blöjbyten och nattvaka. Jag är ju varken övernaturlig, perfekt eller världsmästare. säger Angelica. I hennes blogg är det högt i tak och ordvalen är aldrig censurerade, allt för att tona ner illusionen om den perfekta vardagen som mammaledig.

    Annons

    Dags att göra slut med Försäkringskassan.

    18 augusti 2015

    Och så har jag spenderat min sista heldag som mammaledig. Imorgon väntar inskolning dag ett. Nu är det adjö Försäkringskassan – och hej lönekuvert. I alla fall tills det är dags för VAB. För det har man ju hört, det är mycket VAB när man har barn på dagis. Peppar-peppar. Jag har svårt att föreställa mig Kevin sjuk. Sängliggande. Hängig. Han måste vara typ det friskaste barnet ever. Vi är ju typ aldrig sjuka här hemma. Ingen av oss. Hard ass immunförsvar – javisst! Men dagisbaciller är tydligen på en helt annan nivå. De attackerar hårt och ofta. Och det finns inget immunförsvar som pallar trycket om jag har uppfattat allt rätt. Så frågan är när, och inte om vi kommer att drabbas av vår första familjemagsjuka, slå feberrekord, få påhälsning av lössen och hosta så vi kiknar. Känner mig taggad… Verkligen.

    Annons
    Shoppat för dagis. Nu är han redo för alla väder, lek och bus.

    Shoppat för dagis. Nu är han redo för alla väder, lek och bus. Vinterkläder från Didriksons imponerar. Man kan förlänga plaggen så att de blir en storlek större. Hur smart är inte det! Det borde vara lag på att alla barnkläder ska vara konstruerade på detta sätt. Klockrent. Nu Hoppas jag på vargavinter så att kläderna de bli välanvända också.

    Jag tror att Kevin kommer att älska dagis. 100% röj. Tänk ett helt hus som man får leka i och som är anpassad efter deras storlek, behov och intresse, en egen lekplats, egen kock och massa vuxna som ser till att man mår bra. Whats not to like. Det måste var himmelriket. Han måste bara börja uppskatta andra barn och förstå storheten med kompisar. Sen kommer han trivas kanon.

    Klart att man ska äta frukost i soffan på sista mamma-Kevindagen.

    Klart att man ska äta frukost i soffan på sista mamma-Kevindagen.

    Så, imorgon smäller det alltså. Men dag ett består bara av ett kort besök, ett privat möte med personalen. Vi har fått hem papper där man ska svara på några frågor om barnet, vad han gillar, vad som gör honom glad, vad han inte gillar, om han är rädd för något, hur han vill bli tröstad etc. Bra saker för personalen att känna till helt enkelt. När jag fyllde i allt, kändes mina svar självklara, men nu i efterhand känns det skitfånigt. Han gillar ju inget speciellt, utan det som typ alla barn gillar – att leka, gunga, åka kana, busa, bada. Och han vill bli tröstad så som alla barn vill bli tröstade, i en trygg famn. Fröknarna kommer antagligen tro att jag idiotförklarar de och deras kompetens. På frågan vad som gör honom glad, fick jag putsa mitt svar. Han skrattar som hjärtligast om man trillar eller klantar sig. Skadeglädje är hans grej… Det kändes inte bra att skriva. Jag kan ändå inte tänka mig att fröknarna kommer springa runt och låtsasramla för att underhålla vår lilla fis. Det fick bli titt-ut-leken. Herregud, vilken dåligt ifylld lapp. Ja, ja men de lär sig nog snabbt vad som funkar och inte funkar. Det är ju deras jobb och jag litar helt och hållet på att de kan sig grej. De vet garanterat mer om barn, än vad jag vet.

    Gillar att städa och plocka i lådor.

    Gillar sport. Älskar bollar.

    Gillar att köra bil.

    Gillar att åka kana.

    Gillar att gunga.

    Gillar hallon.

    Gillar att äta.

    Gillar att bada. Men inte om det är för kallt.

     

     

     

    Dela
    Tweeta
    Maila
    Kommentera

    Laddar http://angelica.mabra.com/forsta-barnfria-resan/