Annons
MENY
  • Ämnen
  • Om
  • Angelica fick en liten pojke i slutet av februari 2014, och bloggar om livet som träningsglad mamma. Jag hoppas att bloggen med sin ärlighet kan tillföra lite skratt eller i alla fall ett fniss bland blöjbyten och nattvaka. Jag är ju varken övernaturlig, perfekt eller världsmästare. säger Angelica. I hennes blogg är det högt i tak och ordvalen är aldrig censurerade, allt för att tona ner illusionen om den perfekta vardagen som mammaledig.

    Annons

    Vad gör man inte för den goda stämningen…

    19 oktober 2014

    Jag vet inte vilka råd BVC skulle ge, när det kommer till hur man ska göra en otröstlig bebis glad, men jag är ganska säker på att de inte skulle säga ”sätt honom framför paddan och kolla tecknat”. Å andra sidan borde de kanske säga det, för det funkar. Drog på lite Bamse och vips blev cry baby, happy baby. Jag överdriver inte, utan på två sekunder förvandlades en hysterisk Kevin till en harmonisk Kevin.

    Annons

    IMG_6490.JPG

    Ett annat ”knep” som vi precis kommit på, är att sätta oss framför tvättmaskinen och kolla när kläderna åker runt, runt, runt (det är tur att maskinen nästan alltid är igång). Jag vet inte om det har någon hypnotiserande effekt, men av någon anledning lugnar det ner honom.

    IMG_6489.JPG

    Får han ett riktigt jäkla utbrott, tvingas vi kanske slå ihop de två tröstteknikerna – Bamse vid tvättmaskinen.

    Som tur är, händer det inte ofta som Kevin går loss och blir så där galet arg att man knappt får kontakt. Men de senaste dagarna har han fått ett par utbrott på kvällarna och nätterna (precis när man är som piggast och känner sig stark… zzzz). Från att sova som en ängel, vaknar han till och direkt blir han förtvivlad. Han är liksom någon annanstans i blicken. Små tårar pressar sig ut och glider sakta ner på de gosiga kinderna. Han viftar och motar bort min tröstande hand, kroppen vrider sig, rösten spricker. Aj mitt hjärta! Men jag orkar inte vara stark och envis, så nattattackerna har jag ”löst” genom att börja ge honom mat igen. Det lugnar ner honom direkt och sen somnar han om. Jag låter honom sova hos oss resten av natten, mest för att jag själv somnar när jag ger honom mat. Inte kanon, eftersom jag sover så sjukt illa. En morgon bad jag T lyfta ner min arm som låg över mitt huvud, den hade typ domnat av, inget blod. Annorlunda känsla. Det är tur att man slutat prioriterat sig själv och helt enkelt mår som bäst när Kevin mår bra och är glad.

    Dela
    Tweeta
    Maila
    Kommentera
    artiklar | recept

    Hälsoverktyg
    Stressa mindre
    Kaloritabell
    Motionstabell
    Räkna ut ditt BMI
    Räkna ut ditt kaloribehov
    Räkna ut din midja / höftkvot
    Ner i vikt - tjänster
    Onlinekurser för nya vanor
    Veckans meny
    Nyhetsbrev

    Laddar