Annons
MENY
  • Ämnen
  • Om
  • Angelica fick en liten pojke i slutet av februari 2014, och bloggar om livet som träningsglad mamma. Jag hoppas att bloggen med sin ärlighet kan tillföra lite skratt eller i alla fall ett fniss bland blöjbyten och nattvaka. Jag är ju varken övernaturlig, perfekt eller världsmästare. säger Angelica. I hennes blogg är det högt i tak och ordvalen är aldrig censurerade, allt för att tona ner illusionen om den perfekta vardagen som mammaledig.

    Annons

    Varför? Frågan som aldrig har ett bra svar…

    31 januari 2017

    Har du en pung mamma?
    Nej.
    Varför?
    För att jag är tjej.
    Varför?
    Jag vet inte. Jag är bara det.
    Varför?

    Måste du jobba mamma?
    Ja.
    Varför?
    För att man måste jobba för att få pengar.
    Varför?
    Så man kan köpa mat.
    Varför?
    Så att vi inte behöver vara hungriga.
    Varför?

    Annons

    Kan jag få en glass mamma?
    Inte innan maten.
    Varför?
    Man måste äta mat först.
    Varför?
    Så att man blir stark?
    Jag är stark.
    Så att du blir starkare.
    Varför?

    Varför-frågorna tar aldrig slut. Och det spelar ingen roll vad jag säger. Allt bemöts med ett varför. Även det som klassas som roligt ifrågasätts. ”Nu går vi ut och leker – Varför?”, ”Nu åker vi på kalas – Varför?” … Ett par Varför klarar man ofta av att besvara på en lättsam nivå, men efter 2-3 stycken så kräver varför-frågan ofta en mer komplicerad utläggning. Näringslära, kosthållning, anatomi, ekonomi… hur djupt ska man egentligen behöva gå när allt man vill är att maten ska intas innan Piggelinen.

    Däremot. Mina ”Varför” bemöts dock inte med ett försök till förklaring. Nej. Jag får ett kort och rakt Därför! Frågar jag då igen ”Varför” är svaret ofta ”För att jag vill”. Och sen är det punkt och slut på den lilla diskussionen.

    Det är bra surr och många tankar som börjar ta form i ord. Jag har redan fått höra att jag är gammal och att det inte är bra. Att jag inte är lika rolig att leka med som pappa. Att jag kan gå och göra frukost medan han och pappa ligger i sängen. Att jag har två rumpor. Att jag är bara lite fin, när jag målat läpparna. Att jag är tokig.
    Det är alltid lika svårt att hålla sig för skratt. Jag har en känsla av att det kommer komma en del härligheter från den där munnen.
    Som tur är får jag också en hel del kärleksförklaringar. Minst en gång varje dag säger han att han älskar mig och då behöver inte jag ha sagt det först. Jag är även modig när jag tränar och fin när jag har klänning (vilket har hänt en gång och då skulle jag på maskerad…) Han vill ofta att vi familjekramas alla tre och han är noga med att jag och T också ska ge varandra en puss och kram.

    Klart man ska börja dagen med att hälla ut alla småleksaker i mamma och pappas säng. Såklart…

    Den här åldern känns lika underbar som påfrestande. Trots inrutade vardagsrutiner och hamsterhjul som snurrar på högvar, så påminner ingen dag om den andra. Med en nyfiken treåring i huset, kan det bara inte bli tråkigt.

    Dela
    Tweeta
    Maila
    Kommentera
    artiklar | recept

    Hälsoverktyg
    Stressa mindre
    Kaloritabell
    Motionstabell
    Räkna ut ditt BMI
    Räkna ut ditt kaloribehov
    Räkna ut din midja / höftkvot
    Ner i vikt - tjänster
    Onlinekurser för nya vanor
    Veckans meny
    Nyhetsbrev

    Laddar